Segla (och ro) utan motor

Segla (och ro) utan motor

Att komma på det – bra för både hälsan och miljön

Under tiotusentals år var småbåtssegling med åror och paddlar som komplement en dominerande teknik för kustfiske. Som näringsfång är det i vårt land ett försvunnet kulturfenomen, men togs under krigsåren upp av nöjesseglare. Anledningen var förbud mot att köpa drivmedel för privat bruk. När jag byggde mina första båtar på 1940–talet var motorer därför inte med i koncepten som i första hand gällde jollar för jakt och fiske. Med tiden överfördes konstruktionsintresset till större båtar. Erfarenheterna förde jag vidare till tidningar. Redan 1953 medverkade jag i ”Till Rors” med Petite, en fyra meter lång ”instant båt”, lättbyggd jolle, Bahia, och en jaktkanot omvandlad till nöjesbåt. Med fortsatta artiklar i ”Till Rors”, SXK – föreningens årsbok, ”Segling” och några böcker plus uppvaktning av SXK, SSF etc., fortsatte jag försök att engagera intresse, men med sjunkande gensvar. Oljan flödade ut över världen och kom att bli basen för vår kultur under senare delen av 1900-talet.

En besvärande konsekvens är miljöproblem som borde aktualisera alternativ. Problemen skulle varit mindre om andra utnyttjat samma seglarliv som i mitt exempel. Det har besparat miljön utsläpp från förbränning av kanske sex ton bränsle, plus all kringindustri som motorer kräver, från tankställen till råmaterial, fabriker och allt däremellan. Om en enda kategori småbåtsanvändare, de c:a 200 000 som kör med de mest ineffektiva utombordarna, gjort som jag, skulle miljön besparats förbränning etc. av c:a 200 000 x 6 ton = 1 200 000 ton bränsle.

Dessutom har det motorlösa seglandet aldrig irriterat omgivningen med motorbuller, förstöring av grunda stränder genom virvelbildningar, vibrationer, utsläpp av olja, kolväten etc.. Säkert kan en del av den sammanlagt (alla kategorier) halvmiljon småbåtar med aktersnurror som används i skärgårdarna för nöjesfiske, badturer etc. ersättas av rodd/segelbåtar. Detta skulle också bidra till bättre hälsa för båtägare. Segling i små båtar kräver nämligen en viss fysisk, vitalitet och smidighet, som jag behållit (också med hjälp av tennis, skidåkning etc.).

Enbart dessa argument skulle kunna räcka för en omorientering av sätt att vara på sjön. Ändå återstår det viktigaste, nämligen den naturnära upplevelse av segling som små båtar är bäst på att förmedla. För seglandet som äventyr behöver man heller inte göra färder över Nordsjön, Atlanten. Östersjön ger tillräckligt av dramatik för en liten båt – se bifogat kort med våra seglingar i en 14-fotare.

Konsten att avnjuta skärgårdsliv för sportens och nöjets skull kan naturligtvis avfärdas som nostalgi, en önskan om återkoppling till mitt och andra tiders sätt att förhålla sig till vattensport. Filosofer kan också argumentera emot; ”allt är som det är och blir som det blir”, utvecklingen kan inte hejdas. Fysiker kan hävda att motorer har evolutionär välsignelse i den energiomvandling mot noll som är entropins motor(!). Ändå vore det kanske idé att ta upp frågeställningen. Och, med en annan filosofi: är inte människans intelligens en speciell kvalitet som kan skapa andrum undan evolutionens krafter!? För att citera en segelmakare som tillverkade seglen till senaste båten: ”Visst är det intressant (med denna typ av båt), och visst skulle det vara bra både för skärgårdar och båtfolket – men man måste komma på det”.

Etiketter: