Hur jag förklarar 1: Paradisets barnbarn (fotobok 2009)


BILDER FRÅN EN DÖENDE 1970-2001
Om en undersökning av en försvinnande
kultur i övergången från samlande/jakt till svedjebruk

Illustrerad med över tvåhundra bilder. Beskriver systematiskt varje funktion av wixáricas liv, från näringsunderlag till fortplantning. Titeln markerar
undersökningarnas ämne, övergången från samlande, jakt till enkla jordbruk.
152 sidor. 203 foton i färg + teckningar. Inbunden, trådbunden.
ISBN  978-91-977756-0-1

I likhet med den bibliska skapelseberättelsens Adam och Eva
blev wixárica bortdrivna från en tillvaro där de levde på det naturen gav.
Senare generationer tvingades bruka jorden för att livnära sig, vilket gör att wixárica kan karakteriseras som paradisets barnbarn.

Tvånget att bruka jorden sågs som en försämring av livskvalitet, vilket ixárica kompenserat genom ritualer, sociala fantasier, myter, skådespel, i vilka man försöker jämställa de olika sätten att livnära sig.

0. Wixaricas område, näringsunderlaget – naturen människan växer av

Sidan 22 illustrerar wixárica område och näringsunderlag med en unik karta baserad påforskningar om förhållanden på 1500-talet kombinerat med underlag från nutida kartläggningar från tyska arkiv. Sidorna 24-45 visualiserar området, med dess förutsättningar för jakt, odling etc., gårdar, familjer, klaner, individer. Innehållet i varje kapitel tolks också av en wixárica genom tavelillustrationer och kommenterande texter.

1. Utvinning – att döda den egna släkten

Efter denna allmänna introduktion beskrivs på sidorna 46-47 utvinningen av naturresurser och odling, med fördjupningar i föreställningar om människans relation till ett näringsunderlag som uppfattas vara familjemedlemmar som måste dödas – och därigenom behandlas genom särskilda ceremonier. Sidorna 48-57 illustrerar jaktmetoder, majsfält och de ritualer som ledsagar utvinningen.

2. Omvandling – släkten blir ätbar

Sidorna 58-59 beskriver de delar av kretsloppet då näringsunderlaget omvandlas till ätbar föda, och även människans roll i kretsloppets omvandling av levande varelser. De tidigaste förändringarna i den teknologi som är specifik för människan noteras också. Foton på sidorna 60-61 illustrerar omvandlingen – sidan 65 visar den indianske konstnärens vision av stammens föreställningar om övergången från liv till död.

3. Fördelning – kannibalismen alla får del av

Sidorna 66-67 behandlar hur mat fördelas, dess sociala funktion, fester i samband med detta och den omgivande naturen och odlingarnas delaktighet. Sidorna 68-75 återger olika aspekter av relationer till maten.

4. Skydd – döda eller dödas, älska eller uteslutas

Sidorna 76-77 redogör för hur olika behov av skydd har blivit lösta, från byggnader till vapen, kläder, sjukvård, rättsväsen. Sidorna 78-95 visar skyddet det svårforcerade landskapet ger, gårdarna, byggnader, vapen, hundar, pilar, maraakamernas (”shamaner”) metoder, farfar elds och innehållets i gropen under den betydelse, och former för bestraffningar.

5. Styrelse – konsten att förena en med alla

Sidorna 96-97 beskriver uppdelningen av wixáricas område, de två olika styrelseformer som ställningen mellan kulturformer tvingat fram, och ansvarsfördelning inom grupper och familjer. På sidan 97 finns konstnärens framställning av hur wixárica styrs. Sidorna 98-113 visar bilder från styrelsernas sammankomster, ämbetsstavar, rådsbord, maraakamens centrala roll och dennes utrustning och metoder för att reglera relationer till både stammens medlemmar, odlingar och den omgivande naturen.

6. Reproduktion – älskande par, kunskapens förnyelse och samhällets återfödande

Sidorna 114-115 avhandlar olika former av reproduktion – giftermål, rituella vandringar med dramatiseringar av stammens historia, återgång till det forna hemlandets livmoder. Därifrån även till alltings födelse i den ursprungliga elden, ”BIG BANG”, och återfödande ur detta. En kulturell motsvarighet till den upprepning av alla utvecklingsstadier som allt biologiskt liv genomgår. Årscykeln och dess betydelse för varje led i wixáricas liv och sätt att livnära sig skildras liksom ritualer i avsikt att naturen ska återupprepa sina årscykler på bästa sätt. Sidan 115 visar konstnärens vision av detta. Sidorna 116-143 skildrar giftermål, barnafödande, presentationer för naturen, svedjebrukets bränder, verktyg, ölets rituella betydelse vid fester, uppförande av byggnader, lerkärl, dräkter, pilar och den reenighet av hjorten, majsen och peyoten som är grunden för wixáricas uppfattning av sin kulturform. Sidorna 134-135 visar den indianske konstnärens, i samarbete med författaren, vision av det kulturella återfödandet i den egna historien och universums. Bilderna visar också de stora geografiska områden som wixáricas kultur omfattar, från Stilla havet i väster till den nordostliga gränsen mot USA. Speciell symbolisk betydelse har den vita klippan i San Blas genom dess association till kulturella förfäder som landsteg vid stranden – en asiatisk motsvarighet till San Salvador på ostkusten, där Kolumbus landsteg för en ny kulturell erövring, några tusen år senare.

Komplement:

Konst som undergångsritual

Sidorna 146 beskriver och illustrerar betydelsen av den konst som uppstod vid konfrontationen med den inträngande industriella kulturen. En utställning av denna särpräglade konst hölls på Etnografiska museet 1984.

Natursläkt, inte ”gudar”

Som framgår av texten lärde sig författaren det felaktiga i att använda sig av vårt kristna gudsbegrepp vid beskrivningar av andra, tidigare kulturformer.

Betydelser av dekorationer och wixariska ord.

Som hjälp för studier av tavlor och illustrationer på dräkter etc. bifogas här teckningar av de figurer som använts av indianska konstnärer plus några av de ord på wixáriska som använts i texterna.

Bilder från en döende, 1970-2001

Bilderna ger en överblick av undersökningarnas utsträckning i tid och rum. Texten ger en tankeställare om vilken betydelse övergången från samlande/jakt till enkla svedjebruk innebar för människans utveckling, och en erinran om hur radikalt vår syn på oss själva har förändrats under den, ur universell synvinkel, korta tid som förflutit sedan de första primitiva jordbruken till det helt annorlunda liv människan nu lever.

Hur jag förklarar 2: Paradisets barnbarn (essäer 2009)

Etiketter: ,