Hur jag förklarar 2: Paradisets barnbarn (essäer 2009)

Essäer: Paradisets barnbarn

Om människans identifikation med naturen till platsen över den på guds högra sida

Kompletterar fotoboken. I arton kapitel skildras, med utgångspunkt från konkreta upplevelser, specifika detaljer i wixáricas (huichol) kultur.

203 sidor. Illustrerad. Inbunden, trådbunden. ISBN 978-91-977756-1-8

Särskilt intressant:

”Natursläkt, inte gudar”. Klargör det felaktiga i att använda vårt euroetniska gudsbegrepp vid skildring av tidigare kulturformer.

”Den vita klippan i San Blas”. Uppföljning av indianska myter och konkreta iakttagelser visar att de mexikanska högkulturerna stimulerats av kulturer från andra sidan Stilla Havet.

”Dumuzi, Tezcatlipoca och Kristus förenade som våroffer” beskriver indianernas ritualer för goda skördar och ett bra liv i allmänhet – med fördjupningar som sträcker sig motsvarande företeelser i Babylonien, Egypten och hos kristendomen och dess ursprung.

Innehåll i några av essäerna:

Natursläkt, inte ”gudar”

Efter en tid med indianerna insåg jag att vi felaktigt överfört vårt gudsbegrepp till deras kultur. För att hålla balans med den natur de levde av uppvaktade wixárica inte ”gudar”, utan naturfenomen betraktade som människans utvidgade släkt. När man väl insett denna fundamentala skillnad blir det omöjligt att läsa texter om andra kulturformer där vårt kristna gudsbegrepp använts i stället för kulturens egna benämningar.

Indiansk väg till hälsa

Det finns ett överflöd av litteratur om shamaner, healing, new age etc., som vanligen har diskutabel anknytning till de ursprungskulturer där man hämtar inspiration. Jag har levt tillsammans med indianer, inom deras egen kultur, noterat hur den fungerat och då även sjukdomsbehandling och shamanernas roll.

Den vita klippan i San Blas

I wixáricas myter spelade kulturell påverkan över Stilla Havet en utgångspunkt för deras utveckling. Jag följde upp indianernas berättelser med forskningar om de indianska högkulturernas uppkomst och kunde konstatera sambandet. Kina, och andra asiatiska kulturer, lade grunden till högkulturell utveckling i området. Den vita klippan i San Blas kan ses som ett minnesmärke på den amerikanska västkusten motsvarande San Salvador på östkusten, där Kolumbus landsteg ett par tusen år senare.  En omvärdering som aktualiseras av Kinas ökade betydelse i nutid.

Psykotekniskt krig

Under min tid i bergen utsattes jag för olika former av hot från indianernas sida. Med utgångspunkt från dessa erfarenheter, och även av relationer indianerna emellan fick jag en god uppfattning om funktionen av magins användning i dessa sammanhang.

Självmord som befrielse, social funktion och krigsoffer

Döendet som njutning har en direkt koppling till självmord, som är en del av människans beteende i speciella situationer. Erfarenheter hos wixárica fick mig att bredda intresset till besläktade kulturer och även vår egen – funktionen varierar, från individuell uppgivenhet till massmord under krigsförhållanden.

Pilen som gav trygghet

Pilar användes inte bara för jakt. I miniatyrform och försedd med olika tecken utgjorde de basen för omfattande rituella funktioner. Varje social händelse, varje personlig önskan, varje sjukdomsbehandling, varje fas i jordbruket hade pilen som bärare av budskap. Jag fick tillfälle att analysera pilarna och de symboliska modeller de kompletterades med, också med anknytningar till aztekernas liknande attribut. I materialet finns också jämförelse mellan vår ”objektiva”, vetenskapliga livsuppfattning och indianernas antropocentriska tolkning av tillvaron.

Etiketter: ,